marsvinssupport@oopsmarsvin.se 

Marsvin med STOR tass

För 2½ år sedan så fick min 1½ årige merinohane, Lovemiracles Casanova problem, hans ena framtass och lite av leden ovanför svullnade upp.

Vi tar det från början.
Hans kost var då mest gräs o annat grönt på sommaren.
Då köpte jag helt nyskördat bra hö.
Ganska fort ville Casanova plötsligt inte gå. Aptiten var som vanligt, han åt bra. Men han verkade inte kunna ta sig till maten. Först la jag till honom maten där han satt och han åt allt med frisk aptit, men så fort den tog slut, så gick han inte till maten som var en bit bort. Han började smalna på ett par dagar, så jag började ge honom mixad brocoli med c-vitamin i som tvångsmatning/stödmatning. (Det får alla sjuka marsvin här eftersom de brukar älska det och det är så nyttigt)
Tvångsmatning och tvångsmatning, han åt med glädje, men han fick det i alla fall i en spruta typ var tredje timme. Efter några dagar svullnade tassen upp till 3-dubbel storlek. Han hade fruktansvärda smärtor i den, så han vägrade gå en millimeter.
Jag tog honom till veterinär.

Veterinären konstaterade att ingen inflammation med var fanns, det var vävnaden som svullnat upp bara. Allt annat på honom var ok.
Han fick ändå antibiotika. Vi gav honom 3 kurer i rad, men ingen ändring.
Efter 1½ månads lidande så avlivade vi honom.
Han hade fortfarande bra aptit och fick tillägg med broccolimix varje dag. Jag går ju hemma så jag har tiden att ge till det.

Prick ett år senare, så fick en ettårig lakelandhane, Obsessions All Night Long samma symptom.
Exakt samma, men bägge hans framfötter växte. Samma sak där, han åt bra, men kom inte åt maten så bra pga benen, så jag "tvångsmatade" broccoli-proviva-c-vitamin till honom.
Även då hade jag fått nytt hö igen.
Veterinären trodde då att det var höet som var giftigt , eftersom det hände samma året innan och jag fick höet från samma åker från grannen. Hon var ganska säker pga symptomen.
Jag ifrågasatte det, jag menar, har man 100 marsvin som jag hade då och två hanar på 1½ år får problem, men inte alla mammorna och deras ungar, det lät konstigt tyckte jag, men jag funderade på det i alla fall. Symptomen och sammanhanget var ju precis samma.
All Night Long fick i alla fall antibiotika med samtidigt som han fick extra broccolimix i spruta eftersom han hade svårt att nå mat hela tiden.
Efter 3 veckor gav jag upp och vi avlivade honom.

Sedan gick ett år till, nu hamnar vi i nutid.
Tidigt i höstas så födde skinnyhonan Fifya sin kull ungar. Allt var bra. Som alla gravida och nyförlösta honor här så hade hon fri tillgång på grönsaker. Brocolli på dagen och vitkål och morötter på eftermiddag/kväll.
Detta året köpte jag hö på ett annat ställe. Det allra bästa hö jag någonsin haft! Helt grönt och lagom tjockt och inte alls stickigt, en ren dröm.
Ett par dagar efter förlossningen så ville hon plötsligt inte gå, men hon åt som en häst ändå.
Nejnejnejnej, tänkte jag det kan väl inte vara samma? Bara inte fötterna svullnar om några dagar.
Satte in antibiotika och brocollimix direkt för att stötta henne.
Men efter några dagar så svullnade framtassarna upp. Efter 10 dagar gav vi upp henne.

Nu var jag verkligen stressad, vad var detta?
Olika raser och först två vuxna hanar och sedan en gravid hona? Men inga ungar och inga ungdjur alls? Och ett år mellan?

Efter nån vecka så visade Oops Nyllan samma symptom. Jag kollade tassarna varje dag noga, som de andra så hade hon enorma smärtor i dem, men inget syntes....förrän efter några dagar. Då svullnade framtassarna upp. Allt annat var ok på henne med. Jag lät avliva henne direkt hos veterinären.

Efter nån vecka så pratade jag med en uppfödare, en nära vän. Hon berättade att en coronethona som jag gillade hade fött sina ungar 3 veckor för tidigt 2 dagar innan och nu satt hon mest stilla. Jag ville ta hand om henne och försöka få henne att äta mm. Som sagt tidigare, jag går ju hemma och har tid till det och gillar dessutom att pyssla om sjuklingar.
Jag tog hem henne och blev förvånad, för honan åt ju bra. Hon svalde broccolimixen med glädje, men satt mest och kurade annars. Hon fick antibiotika. Efter ett par dagar så började jag bli orolig, jag tänkte på fötterna. Hon åt ju som vanligt, men ville inte gå. Enorma mängder päls hade hon, så jag kollade noga hennes tassar varje dag. Och efter några dagar så svullnade bägge framtassarna upp. Jag fick henne avlivad av veterinären dagen efter. Hon skulle inte behöva lida så som de andra gjort, när det ändå uppenbarligen inte gick att bota.

Lite senare så berättade en annan kär vän till mig om hennes skinnyhona. Den hade fött för tidigt. Honan åt bra men satt mest still. Ägaren tänkte att den kanske fått en nerv i kläm, som gjorde att den inte ville gå.
Jag sa då att jag trodde det var fötterna.
Ägaren menade på att det var det inte, för den verkade inte halt. Men jag propsade och sa att om den har lika ont i bägge framtassarna, så stöder den ju lika på bägge.
Håll koll så inte tassarna svullnar upp på henne, sa jag.
Hon tyckte att jag var lite ute och reste. Men tyvärr, några dagara senare så fick jag det hemska beskedet av henne, honans framtassar hade svullnat upp.

Nu för 10 dagar sedan (i skrivandets stund) så födde min skinnyhona da Numel sina ungar en vecka för tidigt. 4 skinnyungar som dog och en lakelandhane som överlevde med ett dygns prematurhjälp. Redan efter en dag så svullnade hennes ena framtass upp, men hon åt.
Jag gjorde som innan, satte in alla resurser. Men insåg att jag får avliva ganska fort, hon ska inte lida mer än nödvändigt.
Jag har hört mig för med alla möjliga nu.
Fick tag i en annan kär uppfödare till som haft 3 med samma symptom, men då med bara en framtass, som min Casanova hade. Alla hennes tre var honor som fött ungar precis innan.
Hon har fått förslaget dåligt hjärta med dålig blodcirkulation, vilket hon inte riktigt kunde smälta. Även hon är noga med grönsaker med c-vitamin. En överlevde, men hennes klor är numera missformade.

Nu har jag pratat med veterinärer och forskat på internet hur många timmar som helst.

Detta är alltså inte c-vitaminbrist jag talar om, det är inte så att de bliir förlamade i bakbenen och tappar aptiten.
Djuren som fått det här har fått ovanligt höga doser av c-vitamin i fodret.
Dessutom så har det inte drabbat de som är mest känsliga för c-vitaminbrist, ungarna.
Det är i stället bara vuxna hanar och honor. Mest gravida honor.

Min privata åsikt är att detta är fång, samma som hästar får.

Jag tror alltså att det är fodret, ett för kraftigt sådant som de flesta men inte alla individer klarar av att hantera.
Ett vanligt hö med lagom grönsaker varje dag så händer inget.
Men ha för kraftigt och bra hö och samtidigt vräka på med allehanda grönsaker hela tiden, det blir kanske droppen som får bägaren att rinna över?

Det har jag kommit fram till utifrån symptom och matvanor.

Om vi tar symptomen

• Fruktansvärda smärtor i framfötterna, så illa att de inte kan gå utan sitter stilla hela tiden, gärna med frambenen lutade framåt (men inte alltid, en del lägger sig på sidan i stället)
• Efter några dagar så svullnar tassarna upp.
• Full aptit hela tiden.
• Antibiotika hjälper inte.
• Kan vara något lösare i avföringen.Inga ungar verkar få det.

Enda av mig kända marsvinet som överlevt fick deformerade klor efteråt.

Matvanorna på de som drabbats hos mig:
Mycket näringsrik mat.
Extra fint och bra eller helt nyintaget hö
Grönsaker (morötter och vitkål) i ovanligt stor mängd. Anledningen till att mina fått så mycket grönsaker i år är att i vintras hade jag 3ggr så många djur, så det känns lite lyxigt att kunna ge dessa grönt hela tiden och inte bara ransonerat.

Varför tror jag på just fång då?
Jo, när jag födde upp finkar så fick jag reda på att de fick inte äta för många mjölmaskar för skalet i mjölmasken innehåller Kitin, vilket är en sockerart. Kitin är en seg aminopolysackarid, som ingår tillsammans med bland annat proteiner i många ryggradslösa djurs skal och det förekommer också i svampar och bakterier.
Anledningen till att finkarna inte kan äta för mycket av det är att de får smärtor i sina fötter då.

Och fång på hästar? Hästen får ökad puls i hovarna och får ökat tryck där av blodet. (Pga en tarm-rubbning) Hovarna deformeras i veck. Hästen får oftast bara ont i framhovarna, men i vissa fall kan även bakhovarna smärta. Hästen skjuter ofta fram fram-benen för att avlasta smärtan och skjuter in bakbenen under kroppen.
Man har kommit fram till att det är en viss sockerart (men man vet ännu inte VILKEN sockerart) som stimulerar bakterier negativt och samverkar med proteiner. Dessa stör tarmfloran vilket resulterar i akut fång.
Det man ska göra för att undvika fång är att balansera kolhydraternas överskott och hur man gör detta finns det inget vetenskapligt belägg för hur man kan göra det.
Hästar kan även få förlossningsfång.

Hmmm, lite skumt att en sockerart ger samma symptom på fåglar och hästar.
Varför inte på marsvin med?

Marsvin får ju mycket grönsaker? Det är ju mycket socker i det.
Veterinären berättade att i just luzern så är det mycket av den farliga sockerarten som ger fång, så det får absolut inte ges till känsliga hästar. Marsvinsuppfödare ger ofta luzern som extra kraft.

Gravida honor får ju av de flesta extra av allt, för att de ska få bra med näring.

Okej, men om det nu skulle vara fång då, varför känner ingen till det då? Varför dyker det inte upp lite överallt då?

Jag tror att det gör det.

För handen på hjärtat. Tänk efter själv.
Du har en långhårig hona som fått en kull ungar, antingen i tid eller för tidigt. Hon sitter bara och kurar och vill inte gå. Har du medecin hemma så behandlar du henne kanske för tox eller för livmoders-inflammation. Kanske går du till veterinär som gör samma sak. Du är glad att hon ju faktiskt äter. Du är på jobb hela dagen, när du kommer hem på kvällen, så sätter du lite grönsaker och hö vid hennes nos igen och jodå, hon äter.
Men det går en vecka och hon äter sämre och sämre. Efter en vecka så dör hon.
Kollade du om hon hade ont i tassarna?
Vem gör det?
Kollade du om de började svullna? Hade du ens tanken på att kolla tassar när hon fött ungar nyss?
Och även om hon åt från början så slutade hon ju sedan.
Men varför slutade hon äta då?
Jo, hon kunde inte gå till maten. Det lilla hon fick i sig var det du satte till hennes nos morgon och kväll. Pga näringsbrist så framkallades en tox och hon slutade att äta och hon dog efter en vecka.
Men inte pga födseln eller födelsetox utan pga näringsbrist.
Det tar ca en vecka för tassarna att svullna upp. De hann ju inte ens svullna upp.
Samma med en hane. Du har en äldre hane som börjar sitta och hänga i ett hörn.
Samma där. Du åker till veterinär. Veterinären hittar inget (fötterna har ju inte hunnit svullna ännu), men han får antibiotika ändå. Du ser honom äta, så inte ger du han extra, dessutom så jobbar du ju. Samma sak händer. Efter några dagar slutar han att äta och efter en vecka dör han.
Ofta innan tassarna hann svullna upp.
Och OM tassarna hann svullna upp då?
Hade du upptäckt det?
Om han eller hon varit sjuk i flera dagar och du varit hos veterinär?
Börjar du kolla efter svullna tassar efter en vecka då? Antagligen såg du inte det ens.
Har den dessutom lång päls så syns det ju ännu mindre.
Så hur många har dött av det men ingen vet varför den egentligen dog?

Två vetenskapligt bevisade saker att göra med en häst som har fång är:
Se till att djuret inte är fet.
Alltid låta hö utgöra den största fodergivan, eftersom hästen inte reagerar lika starkt på de kolhydraterna.

Så mina tankar är ju nu:

• Både fåglar och hästar får ont i fötterna av nån sockerart.
• Marsvinen får nästan alltid bara ont i frambenen precis som hästarna får.
• Mina första två hanar som fick det fick det när höet på sommaten var helt nyintaget.
• Nu har mina marsvin det finaste höet de någonsin fått
  + att de fått fri tillgång på morötter i stället för bara på kvällen och de får en massa vikål på eftermiddagen.
• Desstom får mina vetekli blandat med nyponsoppapulver och då och då jos.
• Inga ungar har fått det, precis som att bara vuxna hästar får det.

Alla mina sjuka får broccoliblandning med c-vitamin i flera gånger om dagen och antibiotika. Alla har fått avlivas.
Är det fel sockerart i broccoli?
Har jag triggat mina marsvins fång att blomma ut ännu värre?
Har jag med allt extra mina får nu triggat dem till att få fång lättare?
Okej, har man många djur så ser man mer av varje sjukdom, men ändå?

Tänk om jag nu inte alltid gett mina sjuka extra om dagarna, hade de fått dö lugnt tidigare och sluppit en massa lidande?
De hade dött innan tassarna svullnade.
Att mina bara levt och levt tills de avlivats är ju pga att de fått extra maten av mig hela tiden. Så de har bara suttit där med sina förstörda tassar.
Vad spelar det för roll att veta vilken sjukdom det är om det ändå inte kanske går att bota?

Nu har jag i samråd med min veterinär börjat behandla min da Numel som man behandlar en fånghäst.
Hon får ett magrare hö och mindre grönsaker.
Hon får antiinflammatoriskt preparat (som inte finns till marsvin, så vi fick ta för annat djurslag och hoppas) Hon får bakterier (proviva) och jäst (Innehåller bakterier och b-vitaminer)
Nackdelen är att da Numel inte hade kunnat gå på en hel vecka och var helt uppsvullen i bägge fram-tassarna innan vi satte in den medecinen, så det var antagligen för sent att testa med henne.

16/1. Da Numel avlivad.

Hon fick "marsvinsfång" och födde en vecka för tidigt. 4 mycket söta vältypade supernakna skinnyungar en hane och tre honor som alla antingen var dödfödda eller dog efter en timme. Kvar är en jättegullig liten lakelandhane. Efter att da Numel legat en vecka med sina stackars fötter så provade vi att sätta in antiinflammatorisk medecin och se om det gick att behandla som hästars fång. Hon fick även b-vitamin och bakterier. Pga livmodersinflammation, så fick hon även antibiotika. Men alltihop blev för mycket för henne. Hennes tassar började visserligen krympa igen och livmoders-inflammationen började ge sig, men hela da Numels kropp ville inte längre, hon bara grät, så i dag avlivades hon.
Känns visset att jag inte gjorde det direkt.

Men nu vet vi i alla fall att marsvin tåler rimadyl som antiinflammatorisk medecin, så något vann vi på det hela ändå, trots förtvivlan nu.

Så nästa som får symptomen kan jag ju sätta in det omedelbart på, innan tassarna svullnar.

Jag har även dragit in en del på morötterna och för tillfället vågar jag inte ge dem broccoli. Detta så länge jag har så här ovanligt bra hö.

Nästa jag får med dessa symptom kommer jag att sätta in antiinflammatoriskt och b-vitamin på direkt. Men jag provar på max 2 djur till.
Hjälper det inte på dem så kommer jag att avliva alla som visar det första tydliga symptomet:
Att de inte vill röra sig alls, men de äter med full aptit om du sätter fram till dem.