• De har ännu inte fått all päls, pälsen är väldigt tunn. Det syns bäst på deras bröskorg och ovanför frambenen. Skinnyna är mer sega o fuktiga i skinnet
• De ligger ner på sidan hela tiden. De kan inte ens resa sitt huvud.
• De kan inte ens svälja ännu. De kvävs av en droppe mjölk.

Ja, de dör fort om man inte tar dem. Mamman trampar ner dem.

Vad är problemen?

• Jo, de kan inte hålla värmen
• De får ju inte i sig vätska då de inte kan svälja. Vilket gör att de torkar fort ut och dör av vätskebrist.
• De blir lätt mosade
• Det tar två dagar innan de kan börjar svälja.

Under denna tiden ser du tydligt att de ännu är foster. De gör bara fosterrörelser. De försöker inte resa sig, de bara sprattlar till då och då. Särskillt första dagen.
Problemet är att få dem att överleva dessa två dagar. Utan vätska och utan värme.
Har du bara tid och orkar, så har de ändå en chans. Men du får ge allt!
Du får vara deras kuvös och du får kämpa.

Har du tur så är de inte tidigare än att de bara är svaga. I så fall kan de redan svälja lite och vinglande stå upp lite ibland.
I de fallen slipper du 2/3 av jobbet!

Du är då redan i dag två med en gång.

Hur gör jag då?
Värmen
Du får använda din egen kropp som kuvös. Ditt skinn innehåller fukt, du svettas. Du måste ha dem intill ditt eget skinn, utan något mellan som suger upp fukten(svetten). Då får den din värme och hålls samtidigt ganska fuktigt.

Klarar du dig utan en hand? Då kan du bara hålla den/dem i handen, under tröjan, mot din bröstkorg eller mage. Hela tiden. Jag menar hela tiden. Inte då och då. Har du familj, så kan någon annan ta över ibland. Ofta sitter någon ner framför datan eller tv-n eller äter. Låt de hålla den medan du fixar vad du måste.
Är du kvinna och du har någorlunda stora behag, så är du lyckligt lottad.
Din BH! (Skratta inte, jag menar allvar. Okej, skratta lite, men jag menar ändå allvar)
I klyftan i BH-n, mellan behagen, där är en underbart perfekt miljö. Varmt och fuktigt och under full kontroll. Lätt att bara titta till då och då. Och du har båda händerna fria och kan både handla i affären och allt. Ingen vet vad du har i din BH då. Kolla dig runt om bara innan du kikar, så inte de i affären undrar varför du går och kikar in i din BH hela tiden.
Var inte orolig, den gör inga behov dessa två dagar.

Natten då?
Tja, inte blir det mycket sömn. Men tänk på...det kommer en natt om två nätter med, du får sova då i stället.
En vuxen kvinna klarar detta bäst. Hennes mamma-instinkter hjälper till. Alla mammor har en inprogramerad sak att inte lägga sig på en bebis. Detta brukar träda in nu.
Lägg dig på rygg och ha en natttröja på dig. Lägg ungen/ungarna på din bröstkorg direkt mot huden. Kupa handen över den. Ligg still och försök somna så. Du brukar vakna i samma ställning. Klart vaknar du hela natten igenom, men några sömnstunder brukar det bli ändå. Ungen kan ju inte röra sig själv, så den lär inte krypa iväg!

Men kan den verkligen inte dricka alls från början?
NEJ!! Den drunknar i en droppe mjölk.
Men du måste ge den ändå.
Men inte en hel droppe.
Nu är det en enorm fördel med lite infrusen getmjölk för imunförsvaret. Men vatten går med bra. Det är vätskan som är viktigast.
Gnid in lite mjölk mot den läppar. Den dricker det inte, men lite kan komma ner ändå.
Gör det så ofta du kan. Helst en gång i halvtimmen eller ännu oftare.
Efter ett dygn börjar den försöka resa huvudet ibland. Den börjar kolla in omgivningen.
Efter ett dygn börjar den även slicka sig lite om munnen när du sätter mot lite mjölk.

Efter två dygn kan den sitta lite. Visserligen skakar den och vinglar medan den sitter, men den blir fort starkare.
Lever dens mamma, så kan du sätta den en liten stund med henne. Bara så de får ses. De har ju inte täffats på länge.
Men bara när du ser på, för den ramlar fort och mamman sätter sig gärna på den.
Efter två dygn sväljer den sin första klunk! När den börjar svälja så orkar den bara en klunk först.
Men nu börjar det bli kris. Den börjar få akut vätskebrist. Nu när den börjar svälja så ge den en droppe hur ofta som helst. Du märker när det fungerar med två droppar. Efter några timmar börjar den kunna ta lite mer. Ge den så mycket den vill ha hela tiden.
Har den klarat sig de första två dagarna och den börjar dricka och den verkar okej och inte kass, så har du klarat det!
Efterhand som den blir starkare och kan börja gå lite så låt den vara mer och mer hos mamma.
Det här är konstigt, men mammorna brukar ta hand om dem och ungarna fattar diandet direkt bara de blir starka nog. Fast de inte har setts på två dagar.
I regel behöver du bara stötta med lite mjölk då och då i ett par dagar tills mammans mjölk kommit igång helt.
PUST!! Ditt är över mamman tar över ungarna.
Är mamman död så får du nappa upp dem enligt ovan.


Men...det här var ju jättejobbigt, finns det ingen genväg?

Nej. Har du inte tid och ork, så är det kört.

Men du har en god chans med detta, om du bara orkar.
Helften av mina har överlevt.
Men man är bra trött efter de två dagarna! Och dör de så är det inte kul. Man fäster sig snabbt vid det lilla sprattlande fostret.

Detta var min sista, Fridas unge. Hon dog av att naveln inflamerade. Annars höll hon på att klara det. Hon började dricka riktigt och sitta upp!